de kanske inte syns men det känns



Asså aa vad ska man säga jag känner mej så "liten"
så bortglömd. Vad man än gör, så aa, ingen verkar höra en.
Spelar ingen roll hur jävla mycket man än skriker,
ingen som hör mej.
Så vafan spelar det för roll om jag då är tyst?
Får ju bara en spydig kommenter tillbaka.
Känns ju inte direkt bättre efter de!
Så hedan efter har ska jag bara prata med dom jag vet att jag kan prata med,
dom som bryr sej, dom som verkligen lysssnar!
Och jag vet vilka det är, de gör nog ni också!!
    Det känns så sjukt jobbigt att jag vet att jag inte kan prata med alla,
och det som inte gör en starkare sårar, och det som inte syns utåt känns innåt.
Så är de, de kanske inte synd på mej men det känns innombords,
alla svek, all skit, jaa allt!! De är de som känns mest!
Men jag ska klara de bli starkare, för jag vet att jag klarar det med er vid min sida!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0