♥

Det lilla hopp som fanns kvar är nu som bortblåst.
Som att börja om på noll.
Som att ramla ner från stegen och klätra upp igen.
Som att ha ett sår som aldrig läker.
Ett hjärta som slår men inte pumpar ut något blod.


DET VAR EN GÅNG DU OCH JAG I DRÖMMEN, OCH SÅ KOMMER DET ALLTID ATT FÖRBLI


Jag hade en gång den drömmen att det var vi,
att jag hade dej vid min sida, att du bara var min.
Men sen vakna jag och insåg att det var en dröm,
och att den aldrig kommer att bli sann.
Jag kan bara drömma om att få dej,
att du ska bli min.
Det finns inte ens tanken på att det någonsin kommer att bli så.
Om inte du ändrar dej,
men den chansen är minimal...!!

Det är sjukt vad jävla blid du är för saker.
Här sitter man och förklarar en hel jäkla historia om hur man tycker och känner.
Vad fan får man tillbaka, inget, bara ett "ok" som ett svar på att du har hört.
Man har verkligen fått ut atlla känslor, precis varenda en.
Och du bara skiter i de.
Det är inte det jag vill ha tillbaka,
jag vill ha ett riktigt svar från dej,
veta din historia, vad du tycker och känner.
Så snälla du, kan du inte bara säga som det är.
Det är inte så kul att bara gå och hoppas och tro och chansa på vad du tycker.
Jag vill veta nu, jag vill ha ett svar!



För de är seriöst en som dej jag vill ha!
Men det är tydligen inte vad du vill!

Skiter snart i kärleken med,
klarar mej så sjukt mycket bättre utan någon.
men det är bara det att det blir så sjukt jävla tomt utan någon.
Och jag vet att jag vill älska någon på riktigt igen!!

Asså aa vad ska man säga jag känner mej så "liten"
så bortglömd. Vad man än gör, så aa, ingen verkar höra en.
Spelar ingen roll hur jävla mycket man än skriker,
ingen som hör mej.
Så vafan spelar det för roll om jag då är tyst?
Får ju bara en spydig kommenter tillbaka.
Känns ju inte direkt bättre efter de!
Så hedan efter har ska jag bara prata med dom jag vet att jag kan prata med,
dom som bryr sej, dom som verkligen lysssnar!
Och jag vet vilka det är, de gör nog ni också!!
    Det känns så sjukt jobbigt att jag vet att jag inte kan prata med alla,
och det som inte gör en starkare sårar, och det som inte syns utåt känns innåt.
Så är de, de kanske inte synd på mej men det känns innombords,
alla svek, all skit, jaa allt!! De är de som känns mest!
Men jag ska klara de bli starkare, för jag vet att jag klarar det med er vid min sida!

Skola idag, var väl kul. engelska förör, ingenting på samhällen, för vi skulle absolut göra vårt sociala experiment imorgon när vi slutar tidigt pch vi för göra det efter då.. Skit kul, verkligen inte.. och idrotten var jag inte med på, för är typ förkyld och har ont i halsen och benet..
Sen gå från arenan till stationen i värsta regn.. Sen hem till mamma och hämta saker, och så fastna man självklart framför datan, åker väl sen vil halv sex eller tjugo över sex, får se när det blir :D
____________________________________________________________________________

vill ha dej här!

Jag börjar känna mej sådär lite och bortglömd.
Så liten att man inte syns eller märks.
Ingen som lyssnar ingen som brys sej.
Men ändå kan jag känna lycka,
hur kan det vara möjligt?
Att jag känner mej lycklig när det ändå inte är någon som lyssnar.
Är inte det lite konstigt?
Är inte det bar helt wierd?
Man borde bara känna lycka när man vet att folk brys sej,¨
och inte så som jag gör.
Men jaja, det är väl som sagt bra att jag är glad,
och kan känna lycka igen.

Men det är bara något som saknas,
det är du!
Du killen, som alltid har betyt något för mej.
Men nu är du borta, du bryr dej inte ett skit.
Du har vänt dej om, bara vänt håll och gått din väg.
Inte brytt dej om vad jag tycker eller känner.
Men det är väl så att jag får börja om på nytt,
hitta han igen, fast en annan,
en annan som betyder så sjukt mycket.
Längtar bara efter det där perfekta livet tillsammans med dej!

Dagen idag har väl vart bra, typ svenska, bild, räddningsmedicin och datorkunskap, + att jag slutade en timme tidigare, det gillas (y'
Sen träffa Dennis en stund, för han skulle med hemoch hämta en sak.
Det var blandade känslor då kan jag säga, både kul att träffa hanmen samtidigt sjukt jobbigt.
Det vara ialla fall sjukt skönt att träffa dej, ( och det kändes underbart att få krama dej igen)
Men hoppas iaf att vi kan fortätta att vara kpompisar, för du vet att jag inte vill förlora dej helt!
Det sjukke bli så jäkla jobbigt, och jag skulle verkligen gråta dag ut och dag in då, för vill verkligen ha kvar en liten del av dej. (L)
_____________________
Seriöst ja vet inte vad jag ska tro längre,
vet inte vad jag ska säga.
Allt bara förändras hela jäkla tiden.
Aja, det är väl livets gång, att det ska vara förjävligt ibland.
Men vafan, jag har de det hela tiden,
det blir aldrig bättre.
När jag väl tror att jag är stark nog, och klarar av saker,
när jag tror att allt är på väg att bli bra, och att jag kan känna mej glad igen,
så tror jag bara fel, då går allt nerför igen.
Men kommer väl upp därifrån någon gång,
i hopp på att allt blir bra, men det tar väl sej sin tid.

FÖREBANADA JÄVLA SKIT!

Och om jag får säga det själv,
så tycker jag att det är pörrr med min hjärt röda ljusslinga (y ♥
Men det är ju vad jag tycker, men det går ju kanske att diskutera med andra.
Men jag får ju ha vilken åsikt jag vill för de (y
Och det står jag får vad jag tycker :)
Bara så att alla vet! Jag ÄLSKAR DEN!




Asså aa, vad ska man säga.
Jag börjar älska livet IGEN.
Känns ganska bra om jag ska vara ärlig!
Kan känna mej glad, med ett riktigt leénde på läparna igen.
Men det kommer väl inte vara där så länge,
kommer väl att försvinna lika fort igen.
Kan nästan känna det på mej..
Men ja ja, jag är van, så va fan gör de!
det gör inte mej något, bara att det känns..
Men vad skulle du bry det om det.
Ne precis inte ett jävla skit..
Det är bara att jag ska tro de,
att jag ska tro på de ni säger.
Och jag åker dit likförbannat varje gång.
På samma jäkla sak, Varför ska jag göra det för?
Kan någon förklara det för mej?
Elle ne föresten, skit i de, jag kan göra det själv!
__________________________________

Dagen idag har vart chill, (Y
men om jag ska va ärlig vet jag inte vad jag har haft för lektioner..
Har nog haft engelska, samhäll och idrott, men den var jag inte med på,
för de första trodde dom flesta att den var inställd, så jag hade inga kläder med mej,
och för de andra, så är jag hur förkyld som hels, så kände att jag inte hade kraft till att vara med.
Så det blev att gå på en liten promenix tsm med två killar från samma grupp..
Och efter skolan vad jag lite med Jonatan. (y)

Puss<3

Tänk dej den känslan,
att du är alldeles ensam på en stig,
utan några direkt småvägar att välja på,
du är fast på den där förebannade stora stigen.
Där ingen annan går, där ingen annas syns till.
Du går där helt jävla själv i mörkter,
du känner hur rädslan sakra kryper fram,
och hur du känner att du bara vill springa,
springa så långt bort från stigen som möjligt,
men du kommer inte bort där ifrån,
du är fast, finns ingen väg ut.
Du måste bara fortsätta.
Fortsätta hur mycket än rädslan tar över.
du kommer att komma därifrån.
Det kommer att komma ett ljus,
bara du orkar att fortsätta.
Tänk dej själv va bra allt kommer att bli den,
jag vet hur det är. (a)
Nästan iaf..

Bilden har så JÄVLA lite med texten att göra, finns inget med dom som passar.

Du borde fatta så jävla mycket själv..
Den lilla vänskapen som fanns,
seriöst, ville du inte ha kvar den ?
Eller "vill bara inte" prata med mej ?
Seriöst bryr mej inte längre.
Klarar mej så jävla mycket bättre själv.
Är så jäkla fri, kan göra vad jag vill,
säga vad jag vill, göra vad jag vill!
Fan vad gött det känns!
Att inte ha någon som besämmer över en.

Men ändå finns det ett stort hål i hjärtat..
Där du fanns, och alltid kommer att finnas,
men så SJUKT långt in och gömt i ett litet hörn,
att man nästan inte vet att du finns kvar där,
Så skönt att ha gått vidare, släppt taget.
Lärt sej att leva med det som är jobbigt,
och se allt på den ljusa sidan.
Och det är tack vare alla underbara vänner jag har,
som har stöttat mej.
Tack för att ni finns när man behöver er (a)

Känner på mej, eller snarare jag VET,
att jag kommer att hamna där igen,
eller ja fast på det som är bra.
Att jag kommer att bli kär,
jag bara känner det på mej.
Men man vet aldrig när något sådant sker,
men man får alltid hoppas.
För längtar efter att ha någon som alltid finns där,
någon som älskar en,
någon som håller om en,
någon som pussar en,
någon som brys sej om en,
och någon som verkligen lyssnar och förtår.
Jag vet att du finns där någonstans (a)
<3

Bara för att jag har världens underbaraste lillebror som finns!

" Du är det underbaraste som finns,
det vakraste barnet någonsin,
det med absoluta charmtroll som finns.
Finns ingen som är som den.
Du är ällit bäst.
Vet inte vad jag skulle göra om du inte fanns"

Älskar dej min underara lillebror <3

Känner mej crazzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzy,
helt jäkla galen.
Lite över energi!
Men va fan gör de?
Det gör sjukt jävla mycket,
för har ingenstans att göra av den!!
Och det suger..

"Livet känns så sjukt jävla bra,
jag kan känna mej glad och lycklig igen efter allt,
det känns så jäkla underbart!
Att man kan skratta och vara glad på riktigt.
Att ha den känslan att vara fri,
inte vara fast vid den där jävla kalla känslan,
att allt är skit."

"Känner mej så jäkla lycklig igen"

Skola idag som vanligt, börja tidigt o shit med + att man sluta sent :o
Hade, engelska, vård och omsårg inställd idrott, svenska och datorkunskap.
Svenska lektionen var bäst,
kom på värsta bra meningarna med massa sånadär konstiga ordklasser i :P
"Fem blås flugor leker i sängen"
"Fyra rosa myson jobbar på sjukhuset"
"Trettiofem turkosa troll stuttsar innuti balongerna"
Bästa meningara ever asså!!
Hade prov i datakunskapen idag, det gick väl bra, utom att jag fick lite ryck då och då för att det inte blev som jag ville, men efter ett tag gick det :D (y)

Nu sitter jag bara här framför datan och segar, ska nog snart ta och vara lite duktig med,
skruva ihop mitt bord som jag har fått av mamma.
Och när det är på plats är rummet så som jag vill ha de. (y)

Morgondagen får vi se vad den bjuder på!
Någon som kanske vill hitta på något? (a)

Puss <3

Morgon dagen kommer att bli bästa ever alltså, bara så att alla vet.
En hel fredag kväll med underbara mamma och lillebror.
Alla andra ska bort, så det kommer att bli helt underbart!!
Inte ofta man får chansen att vara själv hemma med bara mamma.

Lördagen lika så. Heldag med mamma och lillebror på ullared!! :D
Massa kul ska det bli att åka dit, eftersom att jag aldirg har vart där :O :D

(Någon som har lite lust att hjälpa mej att göra om designen på min blogg? (a) )
puss <3

Jag har sån där överskott till energi, men jag har ändå så extremt tråkigt..
Det springer i nenen och jag kan inte sitta stilla, sjunger galet till musiken,
är alltså helt enkelt GALEN :D
Dagen idag asså, vad ska jag säga om den egentligen..??!!
Trött som fan, sur o vresig, och allmänt sur bara.
Inte kul nånstans.. Men nu är de väl lite bättre, men det kan ju va bättre..
Gjorde ju inte dagen bättre av att man sluteda vid fyra och hade en förebanande lektion i datakunskap,
från 15.45-16.00, och var inte hemma förän vid fem..
Men blv genast bätte med lite mat imagen och lite övningskörming med mamma. :D

Puss <3

Drar till skolan om en halvtimme.
Sen väntar 4,5 timmar skola, med engelska med vikarie, samhäll med debatt och idrott med tråkigt bad!!
Sen drar jag till Kbg-stat och ska vara med underbaraste och bästaste och sötaste gumman Julia :D
Massa kul ska det bli. För har inte vart med henne på ett jätte bra tag :D <3
Så passa er för oss nu säger jag bara!!

Puss <3

VAFAN



Va fan ska det va så här för?
Vakna på fel sida varje dag, arg och irriterad.
Och dagen gör ju inte det bättre..

Och deg, han som jag vill träffa,
kom hit någon gång, ist för att prata bort de,
eller bara sluta.
SKulle väl va kul att va någon dag iaf?
Eller tycker du inte de?

Ont i magen,
en stor klump i halsen,
och gråten i ögonen som precis inte syns.
Det är så jag känner mej nu,
helt jävla förstörd och värdelös

Kom och träffa mej en dag iaf,
så att jag någon dag för känna glädje,
inte bara känna allt som ör negativt.
Jag skulle göra vad som hels för att få den dagen med dej,
bara få va med dej en dag,
lära känna dej,
det skulle liksom betyda.
______________________

Skulle inte va fel att känna någons andetag intill,
bara hålla om,
bara finnas där,
bli omhållen av en trygg famn,
där det finns kärlek och värme,
där det finns hopp och lycka,
där man kan känna sej tygg.
Och börja om på nytt.